Valter är väldigt praktisk. Man kan stoppa honom i en låda så är han lätt och smidig att ta med sig. Passar utan problem i bagageutymmet eller under sängen.

Man blir ju trött av allt hoppande. Måste vila lite…

Somebody set up us the bomb.

Eftersom jag tydligen hade gjort alldeles för långa länkar som inte såg bra ut alls så lägger jag härmed till lite text så det ser lite bättre ut.

Som Itzhak Skenström skulle ha sagt: “Det här är ett placebostycke!”

http://sv.wikipedia.org/wiki/All_your_base_are_belong_to_us
http://en.wikipedia.org/wiki/All_your_base_are_belong_to_us

Geten är den håriga saken i förgrunden. Den andra är hans far. Valters far alltså. Inte getens.

Tosselilla har en massa spännande djur som man kan titta på. Getterna får man till och med gå in och klappa på.

Vi hade riktig tur med vädret, varmt och soligt hela dagen. Valter plaskade omkring för fullt i barnpoolen och vi gjorde vårt bästa för att hänga med.

Här är vi på väg till Yahms familjedag på Tosselilla Sommarland.

Det var lite småläskigt att släppa loss Valter däruppe på åsen. Som ni väl vet är han väldigt förtjust i att springa (vi tror fortfarande att han en dag kommer att lära sig gå.)
Och när man ändå är ute och springer är det väl självklart att man ska springa fram till kanten och kolla lite. Eller bara fortsätta gå rakt ut. Det tillät vi inte. Hoppar man över kanten finns det inte mycket hopp om att se nästa soluppgång.

Fast vi visar minsann inga tråkiga gamla stenar på våra bilder. Det hade ju förutsatt att Valter tyckte att stenar var roligare än att klättra på stegarna mellan kohagarna. Och det tyckte han inte.